Fantasituppar, Galna tuppar, Glada tuppar, Abstrakta Tuppar vad du vill.....

Dom är många nu mina tuppar. Tuppar i alla färger och storlekar, och tom valörer. De finns de som är vackert broderade, sådana som är återbruk, men också sådana som var som provlappar på min utbildning inom det textila området. Jag är så glad att jag kom på vad jag skall göra med allt detta....och sedan kommer naturligtvis frågan vad gör jag med alla tupparna. Vem vet........eller ingen som vet......eller jag har en idé?

Jo jag har en idé och den håller på att ta både form och fart vilket känns kul. Mina tuppar berättar en historia i all sin enkelhet, och det gör att jag känner att denna historien är både viktig och värdefull.

Alla mina "lappar" har många timmar på nacken, och nästan alla lapparna har varit skisser till andra arbeten som jag gjort. Det kanske är det som är glädjen och tjusningen med att färdigställa dem till en tupp istället för att de ligger som en lapp utan mening.

Ju fler tuppar jag gjort, ju mer ser jag "mitt personliga uttryck" dessutom i tupparna. Det är både roligt och lite spännande att upptäcka att det finns något av mig i dessa tuppar. Det är ju det som många konstnärer strävar efter och som jag fått lära mig att hitta. Jag är så tacksam att jag fått möjligheten att studera så många år på heltid och samtidigt haft möjligheten att använda allt det material jag ärvt av min mor. Ibland funderade jag på varför hon inte gjorde sig av med alla garner, tyger, knappar, trådar, ja i stort sett allt som fanns i en handarbetsaffär? Med tanke på att jag ärvde allt detta kändes det lite knepigt att inte ta tillvara det också. Tror nog min mor varit stolt över sin vänsterhänta dotter och hon sitter nog på det där ljusblå molnet och myser, tror inte du det. Så många timmars glädje, så mycket slit i håret, så många kluriga funderingar som hon bjudit på är egentligen helt osannolikt.

Det textila intresset tillsammans med fotograferandet har följt mig genom åren, en ständig källa till glädje och avkoppling, och nu även måleriet. Mina måleriska äventyr ger mig även nya vänner, nya infallsvinklar, nya insikter och en gång sa jag lära i livet, för livet, och hela livet och det är sant! Vi lär genom hela livet om vi vill, om vi är vakna och kan ta emot och om vi är så insiktsfulla att vi VÅGAR.

Oavsett utbildning, oavsett intresse så måste viljan finnas där att utforska, vissa har det inom sig som en naturlig gåva, andra får träna, öva och åter öva och träna. Min inställning är att vi alla är konstnärer, en del bättre andra ständigt sökande. Sökande efter att glädjas och finna avkoppling. Jag känner många konstnärer som jag verkligen beundrar, för deras glädje att dela med sig, för deras uppmuntran, för deras äkta inställning till att "du kan" och för att de visar vägen. För 100 år sedan fanns det inget annat sätt att lära genom "mästare" och jag har haft båda delarna, både utbildning och mästare och nu skall jag avslöja en sak! Mästarna är toppen, de är helt otroligt kunniga, inspirerande, uppmuntrande och jag är så innerligt tacksam att ha mött dem på vägen. Jo ni vet vilka ni är (en handfull) ypperliga konstnärer som jag värderar mycket högt.

Som tuppmakare kan jag gala, och det gör jag..................HURRA för Er mina otroliga mästare och vänner, jag är så glad över att ni finns!!

Midsommarnatten är inte lång.........

och solen går upp och ner på en gång, så var en sång som jag lärde mig som barn. Och visst ligger det något i det. Natten är ljus, det är sommar, massor av ljud i naturen. Fåglarna sjunger, bin surrar, och humlorna humar. En fantastisk tid.

Det är några Midsomaraftnar som har upplevts på olika sätt, på olika platser och med olika människor. De sista 20 åren så har vi tillbringat våra midsommaraftnar med vänner i goda vänners lag. I år blir det lite skillnad, vi blir tyvärr färre. Det tänker jag ofta på detta med att ha kommit i andra ungdomen. Då är allt på annat sätt, tacksamheten, ödmjukheten, men också sorgsenheten och saknaden.

Jag slutar dock aldrig att förundras över vissa saker som gör mig fundersam, det kan vara allt ifrån hur människor är, hur dom uppför sig och vad dom säger. Vissa är genuina, ärliga, omtänksamma, glädjefyllda, äkta, glada för andras skull. Men också intresserade genuint intresserade av andra människor och så har vi de som har en annan inställning. Tänk så lätt det är att se dessa andra, hur lätt det är att bry sig, och hur svårt det är att skaka av sig deras missmod, deras frustration och deras avoga inställning.

Som väl är så har jag bestämt mig för att hålla en armlängds avstånd, och jag mår gott av detta. Och som väl är så har jag så många underbara människor omkring mig så ett par av de andra kan aldrig bli fler än de härligt glada, spontana, kreativa, roliga människorna som jag faktiskt har som vänner.

Så så här i Midsommartider, tusen, tusen tack för all omtänksamhet, all glädje och alla skratt ni bjuder bort, tack för alla varma tankar, omtänksamma samtal, mail, sms, och fb hälsningar. Ni skall veta att ni är så berikande i mitt liv både IRL och på nätet.

Vad jag vill säga egentligen är GLA MIDSOMMAR, och var rädda om er!!

Kram ewa-christine

Abstrakt akvarell...

Tänk att det skall vara så svårt detta med akvarell...........de lyder inga "lagar" utan bestämmer själv vart de vill föra mig. Men samtidigt är detta en tjusning som lockar till arbete, träning och åter träning.

Att avbilda har aldrig varit min grej, utan mer det abstrakta som lockar, ibland i kända marker som blir i ett vips helt annat och ibland i helt okända vatten. Färgernas magi, vattnets påverkan, papprets kvalité, färgernas kvalité ja allt påverkar. Tom humöret har sin inblandning. Då jag också tycker om att utforska, känna efter och hitta inspiration och motivation så är helt klart mina abstrakta utsvävningar en glädjekälla.

Ibland har det känts lite ensamt, men bland goda vänner leker många toner och det känns mycket mer spännande att utforska, inte så ensamt. Glädjen i den abstrakta inriktningen är stor och likaså akvarellen så det blir att träna och åter träna för att hitta ytterligare utmaningar.

Utmaningens abstrakta akvarell är tjusningen med det hela!

Speglingar i skapandet..........

Har funderat länge på vad är det som händer när jag skapar. Har också talat med andra som har skaparglädjen i blodet eller som yrke. Jag får ofta svaret att det är speglingar i vår vardag och speglingar i vårt sinne som kommer till uttryck. Lite intressant är det - och då faller jag tillbaka i min tanke på om det personliga skapandet även speglas i det som jag gör.

Ofta hör jag att man blir glad över att titta på tex mina tuppar, och det vita säger de som tittar att det känns romantiskt. Och jag inser att jo jag speglar mitt sätt att se, tänka, känna i det jag skapar väldigt tydligt inför mig själv. Men jag har också olika bottnar, symboler, som speglingar för mig själv när jag skapar.

Det som är intressant är när jag fotar, eller målar, eller använder textila tekniker så är det olika uttryck som jag kan skapa och det passar mig att inte vara bara i ett utan i flera tekniker, flera uttryck antingen på en gång eller ett åt gången. Det beror helt och hållet situationen.

En sak är helt klar, tupparna har varit en glädjekälla och de ger mig glädje i kroppen, knoppen och tankemässigt så sysselsätter de mina tankar ganska så ordentligt.

Nu skall jag ägna mig åt "tuppologi" en stund...........ha en bra dag, skön vecka och gör det som känns viktigt så du blir glad. Jag skall välja bort sådant som stör och det känns glädjefyllt, i synnerhet i dag så skall jag vara extra observant. Ha det.........

Att gå från något och finna glädje i det!

Har målat med olja från och till, tycker kanske inte det är så utmanande med tanke på att det tar lång tid. Inser att jag är inte alls så långsiktig i målandet som i det textila skapandet. Men man skall ju pröva innan man kastar in handsken. Känna efter vad som ger glädje och vad som inte skapar det glada känslan. Oljan gör det inte. Så nu blir det att slutföra detta projektet, för ett projekt har det helt klart varit. Jag har även testat på med coldwax, och olja, även det tog tid. Men här var det roligare för det hände lite mer tyckte jag. Dock lägger jag detta på hyllan också. Sedan kommer vi till den varma vaxen och oljan, även det kommer jag att lämna!

Vattenbasserat känns både mer glädjefyllt och fantasieggande för mig personligen, så det fortsätter jag med och skall utforska allt detta med färg, papper, pigment, och kombinationer. Härliga utmaningar!

Nu helg, nu sol, nu lata dagar ......får se om det blir något måla av!

Glädjetuppar........

Så var det det där med Tuppar!

Många blev dom och fler blir dom i min "tuppgård". 

Vi vet ju att tuppen gal i tidig gryning och den är också symbol för ljus och eld. Galandet kunde ses förr som ett tecken på att jaga bort mörkret och låta ljuset komma fram. Men också att jaga bort onda makter. 

Att vakna med tuppen, är ju också att se dagen gry, solen går upp och viljan att försvara och beskydda flocken så tuppen är också vaksamhetens och stridens främsta symbol. Men också en symbol för manlighet, kraft och uppståndelse. Tuppen är i den grekiska mytologin dessutom helgad till solguden Apollon och krigsguden Ares. 

Vidare i mytologin så i Kineiska zodiaken är de som är födda i "tuppens tecken" smarta, metodiska, effektiva, stolta och uppriktiga. Men de kan också ha arrogans, bestämdhet och skrytsamhet och därför så får dom passa på detta noga. Även i de germanska mytologiska berättelserna finner vi tuppar. 

Kyrktuppen på kyrktornen är gjorda så att tuppen vänder sig mot vinden "och den andliga gryningen" som möter tuppen och försvarar oss mot fiender. 

Frankrikes tymbol är tuppen, då som en stridens, beredskapens och vaksamhetens tupp. Även Portugal har tuppen som symbol och då som visetssymbol. Bakgrunden till detta är att en pilgrim på väg till Santiago de Compostela blir oskyldigt dömt för stöld. Pilgrimmen hänvisar till tuppens galande (3 gånger som i bibeln),  om han blir dömd (en slaktad tupp), och domaren räddar honom och ber om ursäkt. 

Redan på 1500-talet så introducerades en äggvärpande tupp i ABC-böckerna, äggen var guldägg och värptes som belöning till duktiga och flitiga barn. Som barn hade jag en tupp och den var min älsklingstupp varje påsk i många år.......som fylldes med ägg i Påsktider.

Så tuppar som symbol är en gammal företeelse..........oj så roligt att skapa dessa fantasituppar med lite tankar runt! Det kommer säkert flera!!

Måleriska stunder, magiska under.......i Wabi Sabi tanke.....!

Att leka med färg är magiskt, och för mig känns det extra spännande att se vart färgerna tar vägen med mig. Det är med färgen som jag kan leka och det är här jag spinner drömmar och tankar om nästa textila arbete. Ovan 2 symboler som jag ofta återkommer till den ena är cirkeln och den andra vägen. Tänk att 2 så olika symboler kan ge så mycket glädje så länge.

Jo jag har jobbat med dessa två begrepp i 2 sekel helt otroligt. Men varje gång jag gör det så händer något nytt. Det är lite som Wabi Sabi.

Wabi Sabi........

Jag satt och tänkte, snart student för mitt tredje barn barn. Tiden går fort och hänga blommor om halsen kanske inte så kul tänkte jag på fina kostymen, nej samråd med dotter och en potatisskalare skulle vara kul (ja med tanke på att dom snart skall sköta sig själva och det var bra att ha), sagt och gjort jag travar iväg och köper gul och blå band, var sin potatisskalare skriver korsett och är nöjd.

Ja så satt jag och tänkte igen!

Men bara en potatisskalare, hur kul är det? Ja jag tycker det är kul och dottern likaså, men 19 år full av testosteron, livet leker, dom är som "tuppar" när dom tar studenten. Nej jag gör också var sin stilig tupp. En fantasitupp som bara finns dessa 2 exemplar av!

Sagt och gjort, tankar igen, färg, hur, vad, och så var dom där i tanken, nu är dom klara, sitter tillsammans med potatisskalaren och kortet på de gula och blå bandet och jag tror att dom kommer att bli lite uppskattade i varje fall.

Precis när dom var klara så kom ett mail från reseledaren i Japan med en dikt som hon diktat till gruppen sista kvällen. Den var så fin och då tänkte jag, ja tekniken som jag sydde tupparna i är ju denna teknik som vi tittat på bland annat, och färgerna ja de stämmer också så visst blir jag påverkad av våra resor och inspirerad helt klart.

Jag avslutar detta inlägg med dikten vi fick:

WABI SABI LAND

Ett land där allt kan bli ännu lite bättre,

men där ingenting varar för evigt.

Där gammalt och nytt, kort ock långt, lugn och larm blandas huller om buller

och bildar en harmoni.

I varje skapelse och i varje handling eftersträvas perfektionism

och samtidigt lämnas ett rum öppet för det ofärdiga.

Osymmetriskt och robust förmedlar det en djup melankoli 

och en spirituell längtan efter skönheten i det operfekta.

av Kristina Watanabe 2016

Så tack Kristina för din varliga hand och tack för att du påminner mig om just detta Wabi Sabi som betytt så mycket för mig i så många år, och tack bästa döttrar för att ni skänkt så fina barnbarn - visst är jag lycklig för tankarna som kommer och allt som detta medför!