På Gång.......

onsdag 7 december 2016

Solen går upp och solen går ner......


Moder jord ger av sitt skådespel många gånger under ett år, i olika stämningslägen. Dessa stämningslägen är också till för mig som betraktare. Ibland ser jag lugn, glädje, och stillsam eftertänksamhet och ibland ser jag mörka moln. Dessa mörka moln har alltid hos moder jord någonting med sig, oavsett vad vi säger. Det som vi vet är att "hon" återkommer med sol och solsken, regn och rusk, ja alla sorts väder precis som med oss människor. Olika stämningar helt klart.

Ljuset är viktigt för oss alla, den lilla minsta strimma och finns inte den ja då är det nattsvart så det är viktigt att vara rädd om moder jord, men också om oss människor som bebor planeten.

Ibland kommer det stora tankar till mig när jag ser en bild, jag upplever bilden som något som finns där i fjärran och som ger både glädje och värme, gör inte ni det också?

tisdag 6 december 2016

Finstämd eftertänksamhet.....


Ja, bilden ja, här är det många saker på en gång, närmare bestämt ett virrvarr..............många saker att fästa ögat på. Ja kanske tom för många. Skall bilden delas, vara hel eller bara få vara.

Det som är underligt är att jag från början var missbelåten med bilden men mina kamrater tyckte den var ok även denna. Jag kände ovisshet, och lät den ligga och i kväll när jag tittade så såg jag hjärtat i bilden, jag såg både värme, kyla, tankar, funderingar eftertänksamhet och även en viss form av finstämdhet.

Så den fick ett namn, "Finstämd Eftertänksamhet" och så blir det.

Jo jag känner nog lite vemod i bilden. men också hopp, flera olika steg, och kanske tom mer om jag betraktar den själv. Men jag överlämnar till betraktaren att betitta bilden!

Isande kyla................


Ibland så blir bilderna bara till, bilden skapar sig själv på något underligt sätt. Jovisst, det är jag som håller i penslarna och färgerna, men mycket av arbetet sker också via känsla och tanke. Men också efter humör, funderingar, inställningar och upplevelser. Det är mycket som inte kan styras och en del som kan formas. Att läsa bilder är en annan sorts "läsning" än det med bokstäver. Och som tidigare så är det betraktaren som ser det han eller hon vill se.

Denna bilden var jag så "missnöje med" jag ville ha den gladare, varmare, mer dynamik och så tyckte jag att när den vilade och torkade så blev den blek och mesig. Men det fanns vänner som tyckte den var ok, och nu när den fått vila ett tag så känner jag att den fick en helt annan betydelse för mig personligen. Bilden fick en rubrik; "isande kyla" och det är inte ofta jag har namn på det jag gör. Men här blev det helt klart ett namn.


måndag 5 december 2016

Dagen idag..........




Dagen idag har varit min!




och jag avslutar med ett glas "vin".........och tänker, vilken fin dag jag haft!

Bilders tolkningar och bilders betydelse...


Att leta bilder är inte min grej, att se en "bild" känns för mig personligen mer meningsfullt. De finns där överallt om vi bara ger oss tid. Tid det får man skapa. Jag har nyss förlorat alla mina gamla bilder och de var många, förskräckligt många. Och jag vet att där fanns många fina bilder som jag ville haft men så var inte livet utan de försvann. Då börjar vi om och i och med detta så städjer jag omsorgsfullt i mitt bildarkiv och behåller bara de bilder som "talar till mig" och som kanske också talar till någon annan.

Att tolka en bild är knepigt det beror ju på vem som tolkar, och vad han/hon tolkar och om dom överhuvudet tolkar bilden alls. En tolkning av en bild (och allt annat med förresten) beror ju på våra gener, våra upplevelser, våra erfarenheter och våra känslor. Kanske ännu mer. Vissa saker går fram direkt och annat sätter igång andra erfarenheter eller upplevelser hos andra.

Det är enklare på sitt sätt att om jag har ambitionen att lägga in ett budskap i min bild så är det enklare att vara abstrakt för då går det inte fram så enkelt (budskapet mitt alltså). Men vilka budskap sänder då bilderna och vilket eller vilka budskap kan en ensam prästkrage sända ut?

Ja det är naturligtvis betraktaren och hela dennes "register" av kunskaper som strömmar mot bilden och min bild är inte samma som din bild. Så är det inom konst, musikupplevelser, allt skapande egentligen. Det som jag tycker är kul och intressant är dialogen mellan mig och bilden, men också när samtalet kretsar kring skönhet, tolkningar, intresseväckande upptäckter, och kunskaper framför allt.

Då är det spännande med både bildens tolkning och bildens betydelse. Vissa bilder betyder mycket mer än jag och du förstår för den som skapat bilden och det är intressant det också men det är en annan fråga.

söndag 4 december 2016

Insikter och utsikter...


Att vara en betraktare är att se med linsen dvs ditt öga. Både när det gäller foto, måleri och textilt skapande. Men att vara utövare är att överföra det jag ser till något, från något, dvs min tanke.

Under alla våra resor har jag hittat motiv som varit "talande" till mig, så talande att jag har fotat dem men ännu ej målat eller skapat genom mina textilier. Kanske gör jag det en dag, kanske inte. Det känns som mitt skapande har olika "hyllor eller plan" att vila i och det är en skön tanke.

Att endast syssla med foto, eller måleri, eller textilt skapande, skrivande skulle vara för enahanda för mig personligen. Jag älskar bilder, jag älskar texter, och jag älskar upplevelser och betraktelser. Ja säger du kanske det är vi många som gör. Men jag kan inte begränsa mig säger jag, och du svarar varför inte?

Jo för jag är nyfiken, vill experimentera, vill inte hålla på med samma sak hela tiden, kanske är jag o-tålig sedan födseln det verkar nästan så. Jag har alltid haft flera inriktningar och känner inte att jag förbiser någon av dem utan de kompletterar mig och varandra på ett trivsamt sätt.

Hur är du?

torsdag 1 december 2016

Varför skapar man (jag).....


Denna fråga kommer ibland upp i tanken, vad är det som gör att vi känner tjusning i skapandet, och vad är det som gör att så många människor målar, fotar, broderar, syr?

Ibland kan jag känna "överflöd" på bilder både när det gäller Fb och Instagram, men också Flickr. Personligen så minskar jag ner på att vara på många sociala medier, och det har kännas bra. I början så kände jag att det var bra att finnas på flera olika ställen - men upptäcker att de som jag kommunicerar med finns överallt, och då blir det på något sätt överkommunicerat och det känns inte bra.

Nu bestämde jag mig att ha min blogg kvar, och även Fb, så där befinner jag mig i nuläget. Flickr finns kvar men där är jag aktiv, även mitt galleri på Fb, men där hänvisar jag till min Fb sida det får räcka.

Åter till frågan varför skapar jag? Helt klart är det nyfikenhet, att stilla tanken, att utforska, att känna glädje i att göra något som ger insikter, känslostämningar, gränsöverskridningar, men också kontakt med andra konstutövare. Helt klart är det olika infallsvinklar det är de som är helt och fullt och klart hantverkare och har som ambition att göra saker som går att använda, att göra sådant som man ser vad det är och nöjer sig med det. Jo dom experimenterar också, och tittar gärna tillbaka i gången tid och har mycket till övers för återbruk och att finna glädjen i att använda sådant som finns i dess närhet.

Frågan kvarstår alltså, varför skapar jag? Jag har också arbetat med återbruk, men av en helt annan anledning. Min mormor dog innan jag var född, och min mamma berättade mycket om hennes hantverksgärning och hennes resa till och från USA, som emigranter. Om svenskheten som infann sig. Min mor var också textilt intresserad och det blev sådant som gick att använda, hennes designutbildning riktade sig mot klädedräkten.  Jag kände mig inte hemma i varken hantverkstraditionen eller klädesdesignen utan kände att det var annat som gällde, men vad?

Min resa blev lång!

Vi påverkas av föräldrar och hur vi styrs in på olika banor, så även jag........och under många år så hade jag mitt yrke som födkrok. Ja jag har haft ett fantastiskt yrkesliv, ett omväxlande yrkesliv, och har inte vantrivts en enda gång - men en dag, så var jag färdig! Bara så färdig! Så färdig man kan bli!
Jag ställde många frågor, och en av frågorna vad vill jag (samma fråga som jag ställt till så många andra genom åren), och bestämde mig för att utforska mig själv för en gång skull. Det är i dagarna 20 år sedan. Tänk vad tiden gått fort. Under mina sk yrkesverksamma år så skapade jag saker som kunde komma till användning, dvs lapptäcken, dukar, gardiner, smycken av både silver och tenn, jag vävde, stickade klädesplagg, virkade och jag målade i lönndom. Jag fotade och jag broderade. Det kändes på något sätt lite "hel-ylle" och jag sökte mig till grupper som hade samma intresse. Och jag fann många olika grupper och olika människor och olika skapande verksamheter både inom och utom Sverige. Men frågan kvarstår, varför skapar jag?

Varje gång någonting blir färdigt, så kände jag en stor glädje, alla lapptäcken som jag virkat, alla lapptäcken som jag sytt, alla broderade tavlor i fritt broderi som jag delat med mig frikostigt till barn och barnbarn har varit glädjefyllt och kännas viktigt, det har varit grunden till det skapande som jag har idag. Men också mitt yrkesval som jag gjorde ligger till grund. Jag ser att denna långa resa har haft många sidospår, och stickspår naturligtvis. Men främst så har dom givit mig nya infall, och andra infallsvinklar. Jag är färdig mer eller mindre med med den hantverksmässiga delen, och jag tänker på alla modeller som jag sytt upp, broderat upp, stickat upp, virkat till min mors handarbetsaffärr och jag tänker på allt jag producerat med åren och som har andra ägare till vilken nytta egentligen? Ja att göra slut på allt material som jag ärvt är en del, men också att jag fick ärva en hel handarbetsaffärr och ville göra något med den. Idag har jag gått den vägen och idag vet jag mer varför jag skapar och vad jag vill med mitt skapande arbete. För det är ett arbete.

Min resa är spännande!

Idag står jag återigen vid ett vägskäl. Jag har gjort allt det som man kan göra med hjälp av min mors handarbetsaffärr och nu ser jag mer det jag gör som konst och konst-ut-övande. Jag har fått en annan innebörd i mitt skapande och i min skaparprocess. Det är mer något som kommer inifrån mig själv och inte att jag skall använda och skapa av det jag har. Det är en helt annan känsla. Jag känner än mer att jag har ett personligt uttryck som är jag, och jag känner allt mer att jag har något att förmedla och jag går från klarhet till klarhet. Mitt förmedlande är inte så att jag måste stå på barrikaderna och basunera ut vad jag kan, utan mer ett förmedlande inifrån mig själv, till mig själv, och till mina döttrar och barnbarn. Men också känna gemenskap med kloka, ärliga och människor med egen insikt och känsla att vilja vara, vara vara och vila här och nu. Jag är lyckligt lottad, jag har sådana vänner omkring mig och jag förstår att jag är en "gränsöverskridare" men accepteras som sådan, vilket är fantastiskt härligt och glädjefyllt.

Varför skapar jag mer?
Helt klart för min egen skull, att se hur jag kan samtala med mig själv, om mig själv, och om det som händer, för min egen skull. Hur jag kan se och känna igen mig själv i det textila, i måleriet, och i fotograferandet. Hur jag kan förena och ge dessa tre konstarter ett liv i mig själv och ett skapande över gränserna och inte fasta och sitta still i en "konstart" utan våga lära mer, utveckla mer, testa mer och hitta nya infallsvinklar och nya möjligheter. När jag ser tillbaka på mitt yrkesliv så finns även där samma tråd i nyfikenhet, skapande, och utveckling som det finns idag i mitt friherrinneliv. Det går igen.

Så att jag skapar idag och kommer att fortsätta i morgon är helt klart, dock finns det vissa saker som har förändrats och det började så sakteliga när jag var klar med Design- och Formgivnings utbildningen för ett antal år sedan, jag ville förädla och där är jag nu. Det är hela tiden processer som pågår i det vi gör, både när det gäller eftertänksamhet, kunskapsutveckling och glädjeskapande inre liv. För skapandet är för mig en inre dialog från någonting till någonting.

Så återigen är jag på en skiljeväg som gått från något och som bär till något, och jag är lycklig!